Grädd-stopp
Tårtor till förbannelse.
Grädde, grädde och grädde.
Godis, choklad
sega råttor, ballonger
och givetvis Grädde.
Och idag FETTIS dagen.
Till råga på allt.
Men när jag stod i omklädningsrummet
och insåg att jag gått ner en storlek i jeansen.
Va?
Jag HAR fått resultat.
Hoppla.
Inte så dumt att avstå all grädde.
// Jojo
Födelsedag nr 4....
Fladdrande fnitter i en miljon bubblor,
tindrande ögon,
hoppande små barn ben
dansande hjärtan.
Fjärde födelsedagen i år,
minsta tösens Två års dag.
Förväntan större än julafton
glädjeskutt i varenda rum.
Barnens morfar och mormor
var en överaskning
min killkompis de inte sett på ett år
var en andra överaskning.
Lägenheten fylldes av skratt
lägenheten fylldes av en massa extra armar
famnar, knän, kramar
och ett ton uppmärksamhet.
Och höjden av allt var att vi åkte till en leksaksaffär
där barnen får välja något de ville ha,
Jag trodde det skulle vara ett för stort äventyr
för min födelseflicka att välja En leksak,
men hon gick och tittade, fingrade, petade
och sen kom hon och gav en sak till mig
med orden:
"ILL Mamma"
Det var den här...
Störtflod bakom hyllor längst in i affären,
låtsades ja var tvungen att kolla gosdjuren extra
...fasen vad blödig
ett mamma hjärta är...
...ialf mitt.....
//Jojo
Förövare
Min son började bråka med mig imorse,
han ville inte till skolan-
fastän det är lov
och han får ju leka hela dagen.
Och det han kört med tidigare
är att fejka sjukdomstillstånd
för att ev få vara hemma och få spela x-box.
Idag var den enda dagen på veckan som jag
verkligen INTE kunde vara hemma med något av barnen,
jag förklarar men han vägrar lyssna
och han får ett utbrott.
Jag som det klantärsel jag är säger:
"Nu låter du som en liten tjej"
vilket är helt fel att säga
då det inte är Fel att vara tjej
och dessutom stämpla oss "tjejer" som lipsillar.
"Du fattar ingenting tror du att det är kul att gå till skolan
när man är mobbad varje rast av elaka killar som kallar mig "tjej"
och som dessutom har slagit ner mig
gjort mig illa och så säger DU att jag är en liten tjej VA????"
Det sista vrålar han.
Orden hänger kvar runt oss
han storgråter, darrande andetag
med ryggen emot mig.
Jag gapar som en fisk,
orden har förlorat sin styrka
orden har rullat ihop sig till en boll
och hjärtat är spritt i tusen delar.
"Men,..men du sa ju att skolan var bra?"
jag känner mig Dum,
Korkad som inte sett, anat, fattat att det är detta
som fått honom under isen.
"Det var det först" orden är tysta.
Min son blev påhoppad dag 3 efter att han började skolan efter jullovet.
Min son har burit på detta
och jag har tyckt han är otacksam pga allt bråk.
Han spelade fotboll, de kom i bråk med tre andra killar
de försökte ta fotbollen
min son kämpar emot
råkar buffa in i en av killarna.
Han blir fälld av krokben
smäller i huvudet
och så sparkar denna kille
honom liggande.
När läraren blev hämtad av en annan
då det var bråk
frågar de min son vad som hände
"jag ramlade bara" svarade han.
Det är därför han haft blåmärken
det är därför han inte pratat mer om fotboll
det är därför han blivit argare hemma
och det är därför han legat i sömnen och gråtit.
fan....
Tolkningar....
Sitter i det instängda väntrummet,
väntan på att få komma till läkaren
för min minsta dotter har svårt att andas.
"Agda Johannson?" sköterskan ropar
och sticker in huvudet i väntrummet
där jag och min minsta sitter ensamma.
"agda?" frågar hon undrande emot mig.
Jag skakar nekande på huvudet
och hon försvinner igen.
"Sara och Jossefina Alversson?" sköterskan ropar fem min senare
tittar på mig undrande
jag skakar nekande på huvudet
"Inte Sara och Jossefina?" frågar hon igen.
Jag svarar nej.
Hon tittar lite extra på mig
och försvinner in i mottagningens labyrint.
Mina funderingar blir om de verkligen vet
vad patienterna heter på detta ställe?
"Klara Fredriksson?" samma sköterska ropar
och tittar frågande på mig.
"Dom är nog alla på samma ställe" säger jag skämtsamt
"Va?"
Jag orkade inte förklara mig.
Jag och min dotter blir sen visade till labbet,
där de ska ta hennes snabbsänka osv.
"Ååå vikken litten kjej" kvittrar kvinnan till min dotter,
hon bryter rejält på sitt språk mixat med svenska.
"Åååå skja whi skojja do och ya?" ( åååå ska vi skoja du och jag)
Min dotter stirrar stumt på henne.
"Oooaaaa kcan do intä pratta med mej? dooo schöööta flikka"
(ååå kan du inte prata med mej du söta lilla flicka?)
"Noo ska vi scha kool du å ya" (nu ska vi ha kul du och jag)
"Jo ska jaay pippa dey i örat"
VA?
"Yaa, det gå yuo ba" kvittrar kvinnan (jaa det går ju bra)
"Bara lite pippande i öjat"
VA?
Hon menade alltså febertermometern
som ger ifrån sig ett pip.
Diagnosen flickan min fick
var kraftig luftvägskatarr.
Ytterligare medicin
men hon slapp bli pippad i örat ialf....
//Jojo
NAKEN SANNING...
Naken sanning.
Hon gråter, sittandes på balkongen och dunkar snyftandes emot balkongräcket.
Plötsligt är han där, alldeles intill med brinnande ögon.
Som en stor skugga tornar han upp sig över henne. Han väser mellan sammanbitna tänder. Käken är stel av ilska.
-"När JAG säger att du ska ge FAN i att dunka gör du som jag säger" orden träffar hennes ansikte som piskrapp.
Hon drar upp benen till sig kvidande och vill göra sig osynlig, men ljudet gör han ännu argare.
-"Vad Fan att du inte hör vad jag säger..."
han spyr skällsord och griper tag om hennes lilla nacke och en arm,
bär henne två steg och hivar in henne med huvudet före.
Han smäller igen balkongdörren samtidigt som hon slår i golvet med huvudet först.
Ljudet är hemskt.
Hon sprattlar runt och sittandes på rumpan backar bakåt då han stampar efter med stora kliv och hon törnar in i spjälsängen bakom henne. Ångesten och skräcken väller upp i henne och det som hörs är ett kvidande "nej, nej, nej". En bula lika stor som en halvstor bak potatis syns i hennes panna.
Han lyfter henne i handlederna, för hon har satt upp händerna över sitt ansikte, och kastar ner henne i spjälsängen.
-"Nu Håller Du Käften, hör DU det, annars jävlar jag varnar Dig"
han vrider bort hennes händer från ansiktet för att hon ska se han i ögonen.
Men hon blundar då istället.
Då trycker han ner hennes ansikte i kudden, på sidan och hon gråter kvidande.
"ÄR DU INTE TYST SÅ KOMMER JAG DUSCHA DIG" skriker han i hennes ansikte.
Hennes gråt är i en sprucken bubbla, det läcker ut ett hjärtskärande gråt.
Han stampar in i badrummet och drar igång duschen och ropar:
-"JAG VARNAR DIG".
Hon tystnar.
Han går ut från badrummet, stirrar på mig.
-"Hon får INTE gå på toan, hon ska inte ha mat, ingen ska ens titta på henne HAR DU FÖRSTÅTT?"
Jag tittar ner i golvet med skräcken i hela kroppen.
-"Hon ska bara ligga där och hålla käften. Nu jävlar har jag fått nog, MINA döttrar ska fan inte daltas bort och bli cp barn av ditt usla uppfostran. HÖR DU DET? Och om inte det passar så säg bara till så skickar jag MITT folk på dig och avrättar dig på en jävla sekund."
Jag står stel som en pinne, hjärtat slår så fort att det smakar blod i munnen.
Tittar i golvet tills han gått in i andra rummet. Jag darrar, skakar och sväljer tårarna.
Min blick fastnar på min äldsta dotter.
Hon ligger i fosterställning, blickstilla.
Andetagen är små och tunna.
Hon är tyst.
Enda man ser är tårarna som rullar över hennes kinder.
Jag sätter mig vid kortändan av sängen,
smyger in mina fingrar och smeker henne över håret.
Viskar att jag ska ta oss ur det.
På något sätt ska jag ordna flykten för oss.
Tillsammans sitter vi hela den natten och gråter det tysta gråten.
//Jojo
Jag Har.....
Jag har...
vrålat,
skrikit
och ropat efter Hjälp.
Jag har...
gråtit i hopplösheten
sörjt i ensamheten
och gömt mig i tomheten.
Jag har...
hatat,
avskytt
och känt hjärtat stängas av.
Från dag Ett då han häktades
har jag Bett om Hjälp
för mina fem hjärtan
och deras måenden.
Jag har gett barnen Mitt ALLT,
och det räcker inte på långa vägar.
I går sparkade min 4 åring
min 2 åring i huvudet.
Jag har i över ETT ÅR
försökt få hjälp.
JAG ÄR SÅ ARG!
Och Nu alla dessa frågor
från sjukhus personalen
om vem som sparkade
och hur gammal det barnet är...
Måste alltså något av mina barn
bli så illa tilltygad?
Måste alltså något av mina barn
bli en förövaren?
INNAN VI VERKLIGEN FÅR RÄTT HJÄLP?
//Jojo
EH??
"Tingsrätten bedömer att den 30-årige mannen utsatt kvinnorna för tiotals grova våldtäkter, hundratals våldtäkter av normalgraden, två fall av grov kvinnofridskränkning och två fall av grov fridskränkning.
Mannen nekar helt till brott."Aftonbladet idag.
Hundratals våldtäkter an normalgrad????
Normalt?
Vanliga våldtäkter? Inga ovanliga då alltså??
"Även de två äldsta sönerna, åtta och elva år gamla, misshandlades av sin pappa. De tvingades även se på när mamman och pappans unga älskarinna misshandlades."
Skottpengar,
och en sådan TYP ska aldrig igen få kalla sig pappa.
//ARG Jojo
Skönheten eller odjuret.
Minsta tösen har blivit en expert
på att undkomma kamera linsen,
antingen håller hon upp saker
som på denna bild....
Eller så ser jag bara nacken
ryggen
bakhuvudet
och håret....
Och många gånger
fångar jag riktigt bildsköna
små prinsessor
och som på denna bild
där man undrar vad för odjur
man fått hem
från dagis...
Allt som allt
är ju mina barn som yrväder
och pain in the AS
fast väldigt söta.
//Jojo
Bråk!
"Jo alla får vara med." Kloka mamman
"Näää dom säger att jag inte får det" 5 åringen argare
"Jo men jag har bestämt att Alla ska leka nu" kloka mamman
SKRIK,BRÅK,TJAFS från ett av barnens rum.
"Nu skärper ni er, lek tillsammans nu" kloka mamman
"Mää Du Fattar Ju inte" 5 åringen arg
"Kom igen nu tjejer, nu leker ni tillsammans istället för bråkar" KLOKA mamman
"Jag tänker INTE det!!" arg 4 åring
"Jag försöker men alla är ju så sura" medlande 7 åring
"ÄÄÄÄÄT" 2 åringen
"Så, nu har Jag bestämt att ni kan leka ihop, som en familj och samsas.!" irriterande mamma
"Men det går inte, det är omöjligt att leka när alla är sura." 7 åringen
"JUST det, är ju det jag säger" 5 åringen sur
"JA och då leker jag SJÄLV!" arg 4 åring
"ÄÄÄÄÄÄT" 2 åringen
Hörs från rummet:
"Mamma fattar inget, om alla är sura är det inget kul att leka" 7 åringen
"Jaaa precis..hon är ju bara så...sur!!" 5 åringen
"Just det ja sagt" 4 åringen
"ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄT!!" 2 åringen
Mamman låser in sig 4 min på toaletten
ihopp om att inte störa barnen med sin surhet. =(
//Jojo
Socker-konst.
Hmmm
Min tös har nog ätit
för mycket socker...
Hon anser nog att våra väggar
har för lite konst...
och Måla på ett ben är ju ingen konst...
Nästa tös som har en uppåt kick
av socker intag....
Nästa kreaktiva unge,...
Och jag själv??
Jag är kreativ när jag omvandlar
räkningar
till pappersbollar
och träffar papperskorgen
varannan gång.
//Jojo
Hämtning Lämning.
nu när jag var med äldsta dottern på sjukhuset
ringer mig denna lördag.
Vilket ger mig kalla kårar
vilket får mig helt nojjig
för vilken läkare ringer en lördag
om de inte har besked man inte vill höra.
Han ville kolla hur min dotter mår,
han hade inga nya provsvar ännu,
han undrade hur min dotter mår
och säger att hennes feber var oroväckande.
Att ha feber i fem dagar
är kanske dåligt
men blod i avföring och urin
verkar för mig alarmerande.
Men jag är ju som sagt
ingen läkare
jag är ju bara en
hysterisk mamma.
Men doktorn ville jag skulle komma in med henne
idag för att de fick kolla henne igen,
"Har du möjlighet att göra det?"
Har jag något val?
Nu måste jag ordna barnpassning
och skjuss.
Och gömma mitt sargade hjärta
över att lämna de andra barnen igen
och åka till sjukhuset
med en nervös dotter.
// Jojo
ALL KÄRLEK TILL DIG.
och sorgens smärta är oövervinnerlig...
när humöret är tappat
och tårarna ännu inte hunnit torka....
när krafterna sinat
och ingenting känns längre ljust...
önskar jag att Ni hade haft
en sådan Underbar vän som jag har.
LINA,
tack för att du orkar
vara vinden under mina vingar
tack för att du står fast
oavsett hur det stormar.
Tack.
//Jojo
SJUKiHUVUDet
som min äldsta dotter var på toa
och denna gång såg jag blodet
i hennes avföring.
Med det så åkte vi in akut,
blodprover, mätning vägning,
lyssna på lungor hjärta och mage
klämma och känna.
Stannar över natten.
Hon får en febertopp på 40.3
hon hostar så hon kräks rakt ut
de tar nya prover.
Inget syns på blodproverna,
de vet inte vad det är för fel
så vi får åka hem
iväntan på svarproverna.
Hemma är det kaos,
2 åringen har förkylningsastma
3 åringen har halsfluss och hosta så hon spyr
5 åringen har halsfluss, öroninflamation och djup hosta
9 åringen har ont i halsen.
Funderar starkt på att åka tillbaka till akuten
och berätta att det brunnit på loftet
på mig
och allt jag ser är svart.
Att ha ett sjukt gnälligt barn kan vara PAIN..
men att ha fem barn sjuka på samma gång
är vansinne...
"Snälla doktorn ge mig ett snällhetsPiller
så jag klarar att bita ihop"
//Jojo
IDEER TILL KOTTEN
jag tänkte ge Kotten liten knuff
(för det vet väl alla-
att fröknar Knuffas?) =)
till lite skriv ideer.
1. Skriv om någon gång du verkligen gjort bort dig!
Och utmana nästa att göra det samma-
därav får vi alla något kul att skriva/Läsa.
2. Skriv om det läskigaste du varit med om.
3. Skriv om din första karusellresa-
4. Skriv om din största önskning.
5. Välj ett ämne ALLA måste få in i deras bloggar.
6.Skriv om hur det var då du som man fick vetskapen att du skulle bli pappa.
Och hur kändes det att hålla barnet första gången.
7. Skriv om din första konsert
8. Hur kändes ditt hemskaste jobb, och förklara varför.
9. Berätta om din pinsammaste fylla.
10. Skriv om ditt värsta slagsmål...och är du ingen som slåss
kan du beskriva en gång du blev så arg att du blev rädd för dig själv.
11. Har du vunnit något?
....kanske fanns det något kotten fann ideer att skriva om..
eller ni andra...
//Jojo
Köket är hjärtat i hemmet.
Har velat få ordning på köket,
kände mig lite ute med julgardinerna.
Men nu tycker jag att det är helt okej kök..
sen är min önskan att det kommer hit någon
och diskade och städade
varje dag
så jag fick trivas i mitt kök!! =)
//Jojo
Hämnd?
Idag blev det ingen lyckad start.
Och jag tänkte igår att jag kan ju ligga kvar i sängen
eftersom det då är lördag
och ledigt.
Men jag glömde att jag har barn,
jag trodde i min förvirring
att man kan Ha sovmorgon
som ensamstående med FEM barn.
Verkligheten slår mig i huvudet
23 min över 5 på Morgonen.
Och då menar jag bostavligen SLÅR
för min minsta slår mig med sin docka.
Jag flyttar mig nära väggen
och hon ger upp efter ca 21 min skrik
och lämnar mig klarvaken
ihoptryckt mot väggen.
Jag ger mig inte,
jag skaaaaa ha sovmorgon.
Efter en stund slumrar jag in
och sömnen kastar mig tillbaka i dåtiden.
Kallsvettig och omtumlad vaknar jag
av att 6 åringen drar mig i benet,
och det var livsviktig info hon hade,
att hennes 5 åriga syster bet i hennes hårborste.
Jag drar täcket över mitt huvud
och bryr mig inte att syret sinar
bara jag får sova
en liten stund till.
Jag vaknar med ett ryck
hör min minsta gråta.
Rusar ur sängen och gör en klassiker-
trasslar in benen i täcket
och faller med huvudet i golvet.
Det som möter mig i badrummet är detta:
(4 och 5 åringen med ångest blickar)
-2 åringen nerkladdad med innehållet från
3 schampoo flaskor,
4 balsamflaskor,
4 duschcremer,
1 flaska barnolja,
1 flaska barnängens hudsalva
3 tuber med salvor
1 stor flaska hudsalva (kostade 800kr)
och tandkräm
Och 2 åringen försökte få bort smärtan i ögonen
och smaken i munnen
med två nerkladdade händer.
Jag undvek att öppna munnen
för det som ville ut
var en miljard med svärord...
//Jojo
Gnällspik!
Jag har varit barnledig i hela 6½ timma.
Har haft en hemmadag.
Har bara gjort detta:
dammsugit, skurat alla golv, skakat mattor,
hängt tvätt, vikt tvätt,
organiserat om i 8 garderober,
kastat en massa sopor,
diskat, skruvat åt stols ben,
städat två badrum,
....
och nu är 3 barn hemma
och jag har detta kvar:
göra middag, hämta de två största barnen från skolan,
duka fram, stå ut..
duschning av skitiga barn,
tvätta mer kläder
hänga mer tvätt,
tandborstning på barnen, pyjamas
röja undan i köket,
ungarna ser på Bollibompa
medans jag gör ordning allt inför imorgon igen....
...och så tar det fyra minuter
för barnen att hälla leksakerna i rummet
dra ut allt i alla rum...
och så får jag ifrågasättnigen av barnen:
"Varför är du så grinig?"
"Jag är trött" svarar jag.
"Määää du har ju bara varit barnledig
så varför är du trött då?"
JAAA,..whooopa mother fucking kaaayeee.
Jag har väl inget att vara trött över.
Jag har ju fått vara barnledig!!
//Jojo
NattSvart.
åh vad jag önskar att mina ögon hade speglat
det hat som gror inom mig.
Få bränna hål i pannan på en viss person....
Idag berättade min 5 åring om en episod
då han hade tvingat henne
att ta honom på en viss kroppsdel,
och när hon inte ville
hade han hållt hennes hand jätte hårt
och hotat att hon aldrig igen skulle få se sina syskon....
...vart ska jag göra med hatet
som frätit hål genom hela min själ...
//Jojo
BARA jag som är nojjig....
Jag har en överdriven överlevnadsinstinkt.
Småstressad fortsätter jag handlingen i affärerna
i jakt efter presenter till de andra barnen som fyller år.
Det kryper i kroppen.
Någon studerar mig.
Andas, ta det lugnt.
Studerar folk runtomkring,
äsh jag överdriver bara.
Utanför affären känns det bättre,
försöker skaka av mig känslan
och beslutar mig att kolla vidare.
Tänk på rosa saker.
Vad kan de behöva för presenter?
Studerar in i ett skyltfönster,
ser en man stå tvärs bakom
med blicken fäst på mig.
Mår illa.
Hjärtat gör snubbel slag.
Börjar gå,
in i nästa affär.
Vill skaka av mig skräcken
som bubblar i min kropp.
Min blick irrar,
jag överdriver, jag är löjlig.
Snubblar in på Åhlens
skyndar mig upp för rulltrappan.
Rosa, rosa rosa saker
presenter
du är löjlig
häpnansväckande löjlig.
Fingrar på saker, flyttar på saker
irrar planslöst på måfå
med skenande hjärta
blandat med hat.
Andas in andas ut.
Skrattar, fan vad löjlig jag är.
Kliver ut från affären, tittar stort omkring mig,
ingen ska fan få mig rädd igen.
Tänder en cigg, försöker le åt mig själv.
Klampar målmedvetet vidare.
Runt hörnet, stannar en bit bort från en busshållplats,
andas och röker.
Vänder mig om,
där står han.
Mannen stannar mitt i ett kliv emot mig
och stannar.
Haha vad löjlig jag är,
en man som skulle med bussen bara.
Skrattar falskt för mig själv
och garskar upp mig.
Bussen kommer, plockar upp folk
jag röker det sista på min cigg
bussen åker och jag andas ut
och vänder mig om-
Mannen står kvar.
Och studerar mig under tystnad.
Jag vänder och rundar hörnet till nästa gata
med stora kliv,
hjärtat har stannat,
ångrar mig och springer över till andra sidan
och hinner se mannen runda hörnet efter mig.
Det skriker i mitt huvud,
vad ska jag göra?
Vem? Vad? Varför?
Förblindad små springer jag,
måste hålla mig till öppen gata,
mer folk
men vart ÄR alla??
Mannen är plötsligt borta.
Jag känner blodsmak i munnen,
hjärtat pulserar hårt ända ut i fingrarna
och benen är som överkokt spaghetti.
Mer än halva vägen hem
och han syntes inte till.
Tar upp mobilen, ringer en vän,..
och får syn på mannen 100 meter bakom mig.
Skakande ringde jag polisen
för att få veta om besöksförbudet
har förnyats...
och sen hämtade jag barnen från dagis/skola
och försökte agera lugn och trygg mamma-
Men mitt inre är kaos
och hjärtat slår fortfarande oregelbundet...
//Jojo
JÄVLA skit...
om Varför han gång på gång
gör samma utbrott
om ingenting.
Om han själv visste Varför
han tvunget ska mucka gräl
och skrika saker
han lider av att han vrålat.
Först knöt det sig i honom
han blev grinigare
och det brakade iväg
åt ännu ett meningslöst bråk.
Frågade honom om varför han
inte under vår samtalsterapi med psykolog
tog upp detta
då vi kan få hjälp med det.
"Det är ju helt meningslöst mamma,
jag HAR ju berättat om det"
Och jag tänkte då på terapin
och säger att det har vi ju inte
då han undvikit ALLA ämnen
som är jobbiga.
"Men Du fattar ju INGENTING" vrålar han
"Men Förklara då så jag förstår" säger jag förtvivlat.
"Men jag HAR ju redan pratat med alla,
soctanter, bup, advokater, poliser
OCH DET HJÄLPER JU INTE ETT SKIT"
Nu storgråter han med knutna nävar.
Jag försöker krama honom,
men han viftar bara undan mina armar.
"Han lever ju fortfaranade,
och Han kommer efter oss,
vi kan ju aldrig gömma oss
mamma, han KOMMER ju DÖDA DIG"
Hur ska jag kunna övertyga honom
att jag är odödlig?
....när jag inte är det....
//Jojo
